fbpx

Martinus (1890-1981) växte upp på den danska landsbygden i den nordjylländska byn Sindal nära Nykøbing. Hans mor var ensamstående och hårt arbetande, så han fick bo hos hennes bror med familj, under mycket enkla men ordnade förhållanden. Han fick endast sex års grundskola, som på den tiden var väldigt kristet präglad, och började tidigt arbeta i det lokala lantbruket. Därefter fick han praktisk utbildning inom mejeri, vilket kom att bli hans huvudsakliga yrke fram till 30-års åldern. Han beskrevs av sina kolleger och vänner som en mycket ärlig, kärleksfull och gladlynt person.

Martinus i 30-års åldern

Fritidsintressen

På fritiden tyckte han om att fotografera och måla, samt att emellanåt underhålla vänner och bekanta med enkla trolleri- och illusionstrick. Förutom den sparsamma kristna grundskoleutbildningen förblev han i princip helt obeläst livet ut. Genom den kristna uppväxten kom Jesus Kristus att bli hans främsta förebild i alla förehavanden. Han skriver om sig själv att varje gång han stod inför något svårt avgörande i livet frågade han sig vad Jesus skulle ha gjort, varpå svaret direkt dök upp som en inre anvisning, vilket han alltid efterlevde. Likt Jesus kom han på så vis också att utveckla en innerlig relation till Gud, och han beskrev sig själv som en religiös person. Han var dock inte kyrklig av sig, eftersom han inte kunde acceptera kyrkans lära om en vred och straffande Gud. Martinus var själv född utanför äktenskapet, ett så kallat ”oäkta barn”, och han fick höra av hembygdens präst att sådana barn var dömda att komma helvetet, vilket han inte kunde acceptera. För honom var Gud inte någon sadist utan ett kärleksfull.

Existentiella funderingar

I 30-års åldern funderade en del över sitt livs mening, eftersom han inte likt sina vänner hade något intresse av att bilda familj, och upplevde att han hade kreativa förmågor som han ville använda för att vara till glädje och välsignelse för andra på något sätt. Han hade i ungdomen velat bli lärare, men av ekonomiska skäl kunde han inte studera till det, dessutom funderade ett tag på att bli missionär, men eftersom han inte kunde acceptera den traditionella kristendomen kunde han inte vara del i någon kyrklig missionsverksamhet. Det skulle dock visa sig att han skulle finna sin egen väg på detta område.

Invigningen

Vid denna tid fick han låna en bok av andligt intresserad bekant, som innehöll enkla instruktioner för meditation. Han blev nyfiken på att pröva detta. När han första gången prövade på detta i sin ensamhet fick han en serie starka ljusupplevelser och visioner. Först såg han en liten version av Thorvaldsen kristusfigur fram för sig, som försvann efter en stund.


Thorvaldsens kristusfigur, från Köpenhamns katedral.

Därefter så återkom en levande kristusgestalt i fullt mänsklig storlek, som sakta kom fram mot honom. Den kom allt närmare för att till sist fara in i och smälta samman med honom. Då såg han en ljusstråle skjuta ut från sig själv mot vad som såg ut som jordklotet som kom svävandes i rymden. Han upplevde det som han hade lämnat sitt rum och befann sig i rymden där han betraktade jordklotet snurrades runt sin egen axel, och han såg jordens utveckling från att ett glödande eldklot till ett grönskande paradis fullt av liv. Han såg mänsklighetens utveckling från forntid till framtid tid utspela sig framför sina ögon. Han såg hur kulturen vägleddes av ljuset som strålade ut från hans eget kött och blod. Det ljus som tidigare utstrålat genom Kristus strålade nu från honom själv, och han förstod att hans mission var att fullborda kristendomen. Han insåg att hans mission var att genom detta upplysande ljus föra mänskligheten fram till slutmålet, en fullkomlig värld, befolkad av fullkomliga människor, som likt Kristus utvecklats till att bli människor färdigskapade till Guds avbild. Med andra ord så blev det hans uppgift att fullborda planen om förverkligandet av Guds rike på jorden.

Ett med Fadern

Nästa vision blev ännu mera intensiv. Han skådade in i en himmel, som liksom rullade bort och så uppenbarade sig en ljusare himmel, och detta upprepade sig tills det framträdde en himmel som strålade av ett starkt guldskimrande ljus. Han upplevde sig som förd bortom all fysisk tillvaro, omgiven strålande guldtrådar och guldgloria, liksom omfamnad av och sammansmält med Guds medvetande. Han upplevde sig ”ett med Fadern” likt Kristus en gång sagt sig vara (Joh 10:30). För den som vill läsa mer om detta kan jag rekommendera boken ”Kring min missions födelse”, där Martinus själv beskriver dessa upplevelser, som finnas att köpa på världsbild förlag.

Kosmiskt medvetande

De intensiva upplevelserna kom att förändra Martinus i grunden. Han beskriver det hela som en invigning som efterlämnade ett nytt slags medvetande, som han kallade kosmiskt medvetande. Detta innebar att han hade fått en ny andlig sinnesförmåga, en kosmisk klarsyn som gjorde det möjligt för honom att se in i den andliga dimensionen av världen, i klarvaket tillstånd. Därigenom kunde han direkt utforska de eviga lagarna och principerna som utgör tillvarons fundament. Alla existentiella frågor han kunde ställa sig, fick direkta svaret i form av färdiga facit. Hans vänner häpnade över att han gick från att vara helt obeläst till att bli en auktoritet på andliga frågor, som över en natt. Det var i sanning som en science fiction-film, som om han hade fått en superkraft, ja ett sjätte sinne!

Missionen

Martinus sökande efter sitt livs mening blev därmed besvarade, och han blev sin egen slags missionär. Det stod klart för honom att han hade fötts på jorden, som en gäst från en högre värld, i syfte att förmedla en ny kosmisk världsbild till hela mänskligheten. En världsbild som inte bara utgör lösningen på livets mysterium, men dessutom utgör Kristendomens fortsättning. Det är nämligen verkets uppgift att fullständigt förklara Kristus lära för den moderna människan, och därmed återaktualisera kärleksläran i modern tid, och fullkomna Kristendomen. På så vis utgör verket den av Kristus själv förutsagda fortsättningen på sin egen mission, som uppenbarandet av hela sanningen, i form av upplysning. (Matt 24:26-27, Joh 16:12, 14:26). Ja, Martinus menar att hans verk är uttryck för ”Hjälparen, den heliga ande” som Jesus sagt skulle komma i framtiden och förklara hela sanningen för mänskligheten. Dock inte genom nya trosdogmer utan i form av logiska analyser som gör det religiösa till vetenskap, andlig vetenskap. Han ville dock inte skapa någon ny religion, utan menade att livet självt är den enda sanna religionen, och den är alla levande väsen födda medlemmar av.

Centralt i verket är tanken på återfödelse och ödets lagbundenhet, med andra ord reinkarnation och karma. Dessa andliga naturlagar möjliggör en andlig evolution under många liv. Mänskligheten har nu nått den mognad som behövs för att kunna få livsmysteriets lösning fullständigt förklarat. Det var inte möjligt på Jesu tid, då han inte kunde ge dem hela sanningen, eftersom de inte var skolade eller nog mogna för det, så det fick vänta till den yttersta tiden.

Denna nya kunskap, fortsättningen på kristendomen, ska utgöra ett kulturfundament för en ny världskultur. Kristendomen har redan påbörjat omdanandet av världen från en krigens och våldets sfär, till att bli en fredens och kärlekens värld, genom att inspirera människor till ett högre och humanare ideal. Men genom att naturvetenskapen tagit över rollen som auktoritet så har människorna börjat tappa tron på de gamla religionerna. Men genom att de nu kan förklaras och bekräftas på ett logiskt och vetenskapligt sätt, så kan människorna åter igen få förtroende för kärleksbudskapet, och därmed kan kristendomen åter bli ett kulturfundament och inspirera till förändring av människans kultur från egenkärlek till allkärlek. Kristus lära kan åter bli till ideal och hans levnadssätt en förebild. Verket är även att betrakta som en vägledning ut ur mörkret. En vägledning som ska ge alla människor samma kosmiska medvetande som Kristus och Martinus hade, göra oss alla ”Ett med Fadern”. Det är inte så konstigt att verkets titel har bibliska proportioner. Om vi ska tala klarspråk, så är det med andra ord Kristi återkomst vi står inför här, och ankomsten av ”den nya himlen och den nya jorden”, som det är förutsagt i uppenbarelseboken (Upp 21).

Saken

Under tiden som Martinus arbetade med sitt verk, mellan ca 1930-1980, så fick han många hängivna intresserade och nära medarbetare, som inspirerades av den kosmiska världsbilden, och ville hjälpa honom på olika sätt. Martinus Institut upprättades och man köpte en fastighet i Köpenhamn, som används än idag. Institutet har till uppgift att bevara verket och göra det tillgängligt för världen, genom översättningar och utgivning av hans böcker, en tidskrift som utkommer fyra gånger per år, och undervisning i form av föredrag och kurser. Det etablerades tidigt även en semesterby i nordligaste delen av Själland, Klint, där finns ett Martinus Center som erbjuder undervisning främst på somrarna. Även i andra länder finns det centers, inte minst i Sverige, där det finns flera Martinus Centers, stiftelser, kursgårdar och lokala studiecirklar på många orter där intresserade samlas för att studera verket tillsammans.

Framtiden

I slutet av 1800-talet markerade Nietzsches proklamering av ”Guds död” början på ett århundrade av dramatiska omvälvningar, både vad gäller världsbild och kultur. Vi inledde ett tidevarv av vetenskaplig och ideologisk optimism, som dock resulterade i total katastrof i form av två ohyggliga världskrig och flera ideologiskt motiverade massmord. Martinus föddes in i denna tid, och betraktade samtiden på liknande sätt som Nietzsche, som att den verkliga grunden till kulturens urspårning handlar om människornas oförmåga att tro på de gamla världsreligionernas nästakärleksideal. Hans verk blir i det sammanhanget Guds svar på människornas existentiella frågor och andliga behov, som varken de gamla religionerna eller den materiella vetenskapen kan tillgodose. Det är en ny inkarnation av den eviga sanningen, genom den heliga andes uppenbarelse, i form av bibelns och Kristendomens fortsättning. Och på så vis ett försvar för de höga ideal som Kristus förkunnade i sin bergspredikan. Försvarat genom andlig vetenskap, förmedlad genom logiska analyser, i formen av en kosmologi eller metafysik som alltså rättfärdiggör Kristendomen. Den visar att det är logiskt att förlåta och älska sina fiender, logiskt vända andra kinden till, osv. Den visar hur det finns en världsplan och mening med våra liv. Att alla människor, och alla varelser, har en lysande framtid framför sig. Det är ett förnyat evangelium, ett glatt budskap, en optimistisk världsbild, på nytt uppenbarad för världen. Det är Kristi återkomst.

Framsidan på omslaget till huvudverket Livets Bog, som är en del av det samlade verket Tredje testamentet.
Läs förklaringen till symbolen härCopyright Martinus Institut.)

Läs och sök i verket online, Martinus Institut: martinus.dk
Verket finns att köpa på Världsbild förlag: varldsbild.se